Farmor

Jag vet inte hur många av er som vet om att min pappa är adopterad. Min farmor och farfar adopterade honom som liten. Jag fick veta det av en slump när jag var 13 år och mamma och jag var på ett läkarbesök för min migrän. Läkaren frågade mig ifall vi hade migrän i släkten och mamma sa nåt i stil med "på min sida har vi men på pappas sida vet jag inte, han är ju adopterad" varpå jag tappade hakan. Även pappas lillasyster är adopterad och för inte så länge sen fick vi reda på att pappas storasyster också är adopterad vilket förvånade oss alla då hon är en kopia av farmor.

När min farfar dog för snart 1½ år sedan hittade pappa en del papper i deras hus. Där stod bl.a. pappas biologiska mammas namn och födelseort. Det visade sig att han är finsk och kom till Sverige som pytteliten. Ellinor blev ju hur glad som helst, hon har alltid varit galen i allt som har med Finland att göra och när hon nu "har det i blodet" blev hon alldeles till sig. Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Det kändes så främmande.

Efter farfars död och att pappa hade hittat det här hände inte så mycket mer men för bara någon månad sen eller så ringde pappa och sa att han hade fått uppgifter om sin biologiska mamma från Skatteverket. Det visade sig att pappa är född på samma dag som hon, att hon bor ca 300 meter från min mamma och att hon finns på Facebook. DÅ började det kännas på riktigt! Hon bor alltså i här Sverige, här i Stockholm, här i Västerort och vi kan ha mött henne i centrum eller vad om helst!

Ellinor ville väldigt gärna få kontakt med henne så hon skrev ett brev som vi åkte och lämnade i hennes brevlåda. Bara någon timme efter att vi hade lämnat det fick Ellinor svar på sin mail. Hon var väldigt chockad över att vi hade "dykt upp" i hennes liv igen men verkade ändå glad, dock behövde hon lite tid på sig att smälta allt.

Nu verkar hon ha kommit över den största chocken och hon har bestämt sig för att hon vill träffa oss så nästa lördag, 11 mars, har pappa, jag och Ellinor ett möte bokat med vår biologiska mamma/farmor. Hur det kommer att gå eller kännas har jag ingen aning om, det får jag återkomma till vid ett senare tillfälle!